Det finns mycket i livet att tro på; Någon/några former av Gud, sig själv, andra, spöken/andar, himlen, helvetet, återfödelse, UFO:n.. hur mycket som helst.

T.ex som kristen tror man på Gud, som Buddist på ett visst levnadssätt, som Ateist tror man inte på någon högre makt. I vilket fall tror vi alla på ett eller annat sätt, eftersom vi inte vet allt. Människan har ett enormt behov av att veta saker, vet vi inte så tror vi eller antar. Inte endast i frågan om Gud finns eller inte, utan i en sådan vardaglig situation som att man hör rykten och väljer att tro på dessa istället för att ta reda på om det är sant eller inte.

Det finns även annat att tro på. Katoliker tror att man hamnar i helvetet om man begår självmord. Många tror på någon form av himmel/paradis, där allt är gott, där man hamnar efter döden om man levt efter ett visst sätt. Andra tror att man klättrar på någon form av stege i sin återfödelse om man lever efter sin tro, innan man sedan förtjänar att komma till detta evigt goda ställe.

Det finns människor som börjar tro p.g.a upplevelser. Man kan uppleva att en avliden släkting kommer på besök som någon form av ande och det finns även människor som säger sig ha haft/har kontakt med Gud.

Jag tror på någonting. Jag kan inte definera riktigt vad, men någonting. Kanske Gud, kanske något annat. Jag tror även att själen efter en avliden person på något sätt kan hänga kvar på jorden. Jag tror delvis att vi kommer till en bättre plats efter vår bortgång. Jag tror på sätt och vis även på något mörkare. Inte helvetet och djävulen kanske, men på något.

Det starkaste jag tror på är att mina nära avlidna fortfarande finns med mig ibland, och det tror jag för att jag upplevt detta. Förut var jag rädd. Jag visste innerst inne att jag trodde på det, men om jag byggde upp en mur så släppte jag inte in dom, alltså fanns dom inte. Men jag lärde mig hantera känslan när jag visste att dom var där. Idag har jag funnit ro genom att kunna slå på och av. Och jag är inte rädd längre. En av anledningarna till att jag inte är rädd, är för att dom visat mig respekt. Jag ser dom inte som vi tänker oss ett spöke, en skepnad av personen från livet på jorden. Jag märker av dom på ett sätt som passar mig, ett ljussken av något slag (ej orber). Men 9 gånger av 10 ser jag inte. Jag känner det. Och 9 gånger av 10 är det min underbara morfar.   Det är min stora tro.

Jag tror att när man går bort, hänger själen kvar så länge vi på jorden behöver det. Jag behöver min morfars stöd och jag saknar honom enormt. Jag, och flera andra. Därför finns han kvar, för vår skull. Han är inte hos oss 24 timmar om dygnet och under den tiden man inte behöver extra stöd, njuter han av paradiset och umgås med alla andra som avlidit, som han saknat. När ingen på jorden längre behöver honom (alla kanske har avlidit t.ex.), går hans själ vidare och återföds. Det tror jag. En dag får jag veta om det är så, men jag hoppas det dröjer länge tills dess.

Jag tycker det är hälsosamt att tro på något gott. Men det får inte bli en bortförklaring. Man måste ha viljan att göra rätt också. Man kan inte skylla allt det onda i världen på Gud eller Djävulen. Allt är inte svart eller vitt. Människan har ett eget ansvar också.

Den viktigaste att tro på, är dig själv.

Klä er varmt i dagens kyliga, fina väder!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senast jag skrev ett inlägg var nyårsafton 2015, alltså lite mer än ett år sedan. Egentligen är det väl inte så mycket som hänt, livet kretsar kring familj och jobb för det mesta.   I höstas började Maxen 1an, det var väl troligtvis vår familjs s...

idag är det sista dagen på 2015 och jag kan sammanfatta året med att jag är precis där jag vill vara. Jantelagen- släng dig i väggen, det är JAG som gjort att jag är där jag är. JAG har påverkat det som går att påverka: Jag avslutade mina studier, f...

.. Och här är det fortfarande tomt på ljusstakar och pynt! :/ Vi som brukar pynta i god tid innan första advent eftersom julen är så mysig. Har inte hunnit nånting än då jag varit på utbildning i Stockholm i tre dagar och jag vägrar låta Niklas pynta...

Förbereder så mycket jag kan innan jag påbörjar min anställning. Jag har anmält medlemsskap till facket och a-kassan. Jag valde Jusek efter lite jämförelser på nätet och samtal med Sofie från min klass. Det blir nog bra. Jag har äntligen tagit tag i ...

Den 14e oktober påbörjar jag min anställning på arbetsförmedlingen kundtjänst i Söderhamn. Jag är så glad och förväntansfull! Jag tror att arbetsförmedlingen är exakt rätt ställe för mig att vara på nu efter studierna. ...