Alla inlägg under december 2011

Av Anna - 19 december 2011 11:15

Friskola, egentligen fristående skola, är i svenskt skolväsen en skola med annan ägare än stat, landsting eller kommun. Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng. En skola som helt eller delvis finansieras med elevavgifter kallas privatskola. Taget från http://sv.wikipedia.org/wiki/Friskola


Alltså det enda som skiljer en privat skola från en friskola är att friskolan får skattepengar. Har man sitt barn på en privat skola betalar man avgifter från egen plånbok.

Vad skiljer då en friskola från en kommunal skola, annat än vem som äger den?

Ofta har friskolorna en form av inriktning. T.ex Prolympia är inriktad på sport, Engelska skolan på engelska.


I Sverige har vi skolplikt, vilket innebär att alla barn måste gå i skolan. Om jag väljer att mitt barn ska gå på t.ex Engelska skolan och barnet börjar där men missköter sig på något vis, då får man som alltid, ha möten med lärare etc. På dessa möten kan de inblandade från skolan då trycka på att mitt barn exempelvis inte passar in på deras sätt att lära ut. Barnet passar inte, alltså är det bättre att byta. Översatt till ren svenska: Vi vill inte ha ditt problembarn så vi vill slänga ut er.

Så vad händer då? Jo eftersom vi har skolplikt så får barnet börja på en annan skola, oftast går man kanske tillbaka till den kommunala skolan barnet gick på från början om man ändå var nöjd med den. (Många byter just för att friskolorna är inriktade och barnet kan utvecka t.ex språkkunskaperna mer)


"Ja det är väl inte så farligt tänker du? Såklart det går till så" MEN det många inte vet är att skattepengarna, eller elevpengen som det kallas, som skolan får vid terminens början, inte följer med barnet. Alltså, mitt barn börjar på Engelska skolan vid terminsstart. Engelska skolan får då pengar för mitt barn men sedan "tvingas" mitt barn sluta, barnet börjar på kommunal skola som då har hand om mitt barn utan resurser för det.


Kommunala skolor som har det knapert med pengar redan. Kommunala skolor som inte kan slänga ut barn på samma sätt. Nu kanske du tänker "Men vadå slänga ut? Barnet blir inte utslängt bara för att lärarna säger att barnet inte passar in på deras skolverksamhet" Nej, kanske inte.. Men seriöst, skulle du vilja ha kvar ditt barn på den skolan efter dom orden? För mig är det att ge foten på ett "snällare" sätt.


Varför gör man då på detta sätt? Varför finns det ett "mellanting" inte kommunal skola, men inte privat skola. Ett mellanting. Varför kan man inte ha kommunala skolor med inriktningar om det efterfrågas?


Och varför denna klasskillnad? Många tycker att deras barn går i en finare skola för att dom valt en friskola. Läs denna insändare så ser du att fler än jag reagerat på det: http://gd.se/insandare/1.4208707-kort-sagt

Vill vi ha klasskillnader i Sverige? Är det sånt vi strävar efter? "Jag är finare än dig" Dessutom är det en falsk klasskillnad. Ni betalar inte fetaste avgiften för att erat barn ska gå i en bra skola. Vem som helst kan välja en friskola, fattig som rik!

ANNONS
Av Anna - 18 december 2011 10:28

Min mamma och jag pratade häromdagen om judeförföljelsen och hur det var i Sverige under andra världskriget. Hon frågade mig hur många judar jag känner eller har pratat med. Ska jag vara ärlig så vet jag att jag har träffat en jude, en enda. Det var en man som kom och föreläste för oss på högstadiet. Han hade suttit i koncentrationsläger och hade siffror på armen. Men jag pratade aldrig med honom, jag lyssnade bara.


Nu måste jag ju bara sniffa på ämnet och ta reda på mer! Kan det vara så att jag bara träffat en enda jude i mitt liv? Eller berättar man inte att man är jude? Det kanske inte är det första samtalsämnet man börjar diskutera när man träffar nya människor.. förmodligen inte, nej.


Så hur många judar finns det i Sverige då? Enligt Judiska församlingen finns det mellan 17 000-20 000 judar i Sverige. Läs mer: http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Judendomen/tabid/148/Default.aspx


Kring 18 000.. Det var ju inte många, utspritt i hela Sverige. Jag kanske faktiskt inte har träffat fler då..


Hur kan detta komma sig då? Judarna som blev förföljda och dödade i massor när min mormor var liten. 6 MILJONER! Min mormor var liten, det var ju inte så länge sen.  Man har ju hört talas om flyktingbarn som kom till Sverige. Jag har läst "en ö i havet" som handlar om två judesystrar som kommer till Sverige. När vi var på släktträff uppe i Skellefteå för några år sedan (pappas sida), träffade jag en man som flytt från Norge som liten, han tillhörde sedan den dagen vår släkt. Vet inte om han var jude dock, tror inte det.. annars har jag träffat två och pratat med en.


När jag läste Historia A fick vi se en film om hur Sverige var under andra världskriget. Nazister stod ute på gatorna och delade ut flygblad som att det vore lika acceptabelt som att vara socialdemokrat. Men så var det då, det var lika acceptabelt att vara nazist som sosse eller moderat. En man intervjuades som hade varit SS-soldat, han hade åkt dit frivilligt, han hade dödat människor frivilligt. Han lydde order sa han, han förstod inte, han grät, ångrade sig, mådde jättedåligt. Tur att du ångrar dig gubbe, men människorna du dödat är fortfarande döda. Tur att åtminstone en människa kommit på rätta tankar för det hade inte nästa man gjort.

Denna man hade varit aktiv nazist här i Sverige, det var inget konstigt, han pratade gott om deras sammankomster, lite scoutliknande. Han hade vänner kvar sedan den tiden, han hade en liten flagga med hakkors på en bänk i sitt hem, man såg en teckning på kylen som ett barnbarn gjort, "till morfar". Du elaka människa som inte ångrar dina åsikter och val i livet, att alla människor inte är värda lika mycket! Elaka människa som fortfarande är nazist, tänk om det hade gällt ditt barnbarn! Du din elaka människa, jag hoppas du inte fört dina äckliga åsikter vidare till dina barn och barnbarn! Det är sådana människor som gör världen till en hemsk plats. Människor är människor. Tänk om du hade varit den utsatte..


Jag blev skrämd av filmen. Att Sverige hade varit så. Det får inte bli så igen, aldrig, inte någonstans! Sverige var nazistiskt fastän vi säger att vi var neutrala. Vi tog in judebarn till Sverige, samtidigt som vi tillät att tyskarna använde våra järnvägar. Vi hjälpte Finland, sket i Norge. Sverige borde ha tagit ståndpunkt. Hjälpa våra grannländer och utesluta Tyskland. Gjort ett val. Men vi var väl för fega, som vanligt. Vara alla till lags. Inte riskera att hamna i konflikt, istället blev vi dubbelmoralens land.


I vilket fall tycker jag det är konstigt att vi inte har fler judar i Sverige. Känner mig lite klokare nu. Hoppas ni också gör det. Snart ska vi gå ut och njuta av snön!

ANNONS
Av Anna - 17 december 2011 22:53

I Sverige har vi yttrandefrihet vilket utnyttjas så gott som dagligen av de flesta här. Men många länder i världen har inte yttrandefrihet. Yttrandefrihet och demokrati går hand i hand. Vi i Sverige får vara med och bestämma vilka vi tycker ska styra landet. Vi har även rätten att säga vad vi tycker (med viss begränsning som t.ex i de fall det blir hets mot folkgrupp).


Som sagt: Långt ifrån alla har yttrandefrihet. Jag undrar hur det skulle vara. Är man uppvuxen i ett land där man inte får säga vad man tycker och tänker, man kanske heller aldrig varit utanför landets gränser, ja då vet man väl inget annat. Kan man då sakna något man inte känner till?


Om jag, som är van min yttrandefrihet, skulle flytta till ett land utan demokrati och utan yttrandefrihet, hur skulle jag reagera då? Jag tror nog att man skulle vakta sin tunga, av rädsla för konsekvenserna. Men jag vet ju samtidigt vad jag går miste om, vad varje människa borde ha rätt till.


Hur är det då med människorna som flyttar till Sverige, från ett land där dom inte haft yttrandefrihet? Det borde ju bli en enorm omställning i livet! Svenskar (som är födda här) har nog en tendens att handla först och tänka sen, den mentaliteten har man nog inte om man inte har haft rätten att uttrycka sina åsikter hur som helst. Hur långt vågar man då gå med de nya rättigheterna man fått i och med flytten till Sverige? Hur mycket nyttjas den nya rättigheten? Nyttjar man den alls eller vågar man inte?


Jag läste på denna sida: http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet

att yttrandefriheten kan te sig olika i olika länder. USA har till exempel inte någon motsvarighet till Sveriges lagstiftning om hets mot folkgrupp som förbjuder rasistiska budskap[1], medan den typen av budskap är hårt reglerade i de flesta europeiska länder.

Hur mycket information om sådana detaljer får man veta när man kommer till ett nytt land? Och vad gäller för en turist? Är det ens eget ansvar att ta reda på den faktan? Känns lite skrämmande att man kan bli fängslad om man inte är påläst innan man kommer till ett annat land. Tur vi har Amnesty i alla fall!


Sammanfattning: Mycket tar vi för givet i Sverige, yttrandefriheten (eller friheten över huvudtaget) är en av sakerna. Prova tänk tanken att inte få säga dina åsikter, prova att inte säga något i situationer du normalt sett skulle ha uttryckt dig. Hur känns det då? Och nästa gång du åker utomlands, kolla upp vilka lagar som gäller angående yttrandefriheten! Det säkra före det osäkra.


Till nästa gång undrar jag: Hur många judar känner du? Eller har pratat med? Träffat?

Trevlig kväll!


Av Anna - 17 december 2011 11:57

Dom flesta kan nog hålla med mig om att man tänker på en människa med mörkt hår, mörka ögon och lite mörkare hy när man hör ordet invandrare. Jag tänker på turkar, chilenare, araber o.s.v när jag hör ordet. Inte direkt en afrikan, det kommer jag på efter en stund. Asiater brukar jag inte tänka på alls..


Det vi alltför ofta glömmer totalt är de människor som faktiskt ser ut som oss. Från t.ex Finland, Danmark och Norge. Enligt statistiken kommer det största antalet invandrare just från Finland. Men hur många människor i Sverige tänker sig en finne när man säger invandrare?


Ni kan läsa lite mer på dessa sidor: http://www.immi.se/migration/statistik/20grupper.htm http://www.immi.se/migration/statistik/utrikes-2009-2010.pdf

Stirra er inte blinda på siffrorna, Sverige håller inte på att sjunka ner till havets botten av överbefolkning, invandringen och utvandringen till/från Sverige är väldigt jämn. http://www.immi.se/migration/statistik/inochut.htm


Det verkar som att man är "mer" invandrare bara för att man inte ser ut som majoriteten av befolkningen i landet. Det verkar som att man ska vara mer tacksam att man fått komma till Sverige när man är krigsflykting. Det verkar som att man ska vara någon form av övermänniska bara för att man kommer hit från ett annat land.

Newsflash: Vi är lika mänskliga allihopa, hur vi än ser ut! Korta, långa, smala, tjocka, ljusa, mörka... Vi har alla våra fel och brister att jobba på att förbättra.


Väl mött


Av Anna - 16 december 2011 21:59

Ja det är väl lika bra att kasta sig in i åsikternas värld på en gång! Och varför inte börja med det ämnet som alltför ofta hamnar på tungan, fullt med fördomar och ofta utan fakta.


Jag är inte Guds bästa barn ska ni veta. Jag har fördomar men jobbar på att få bort så mycket som är möjligt genom att hålla ett öppet sinne för fakta och andra människors erfarenheter. Jag har mest fördomar mot Zigenare/Romer men det kan jag ta upp en annan dag..


Ni som känner mig vet att jag precis läst en termin på Komvux här i Gävle. Det första man märker när man kommer in genom Entrédörrarna på Komvux är att det går många invandrare där och det är mycket grupperingar. Svenskar med svenskar, afrikaner med afrikaner, asiater med asiater osv. Det kändes som att mina fördomar besannades: "När dom kommer till Sverige samlas dom alla på samma ställe, då behöver dom inte lära sig svenska för dom pratar bara med varandra i alla fall" Japp, jag tänkte så och jag vet väldigt många som fortfarande tänker så. Logiskt hade varit: "Vad bra att dom får läsa på Komvux så dom får hjälp att lära sig språket".


Jag träffade under denna tid en rad olika människor och går nu därifrån med flera nya vänner med olika ursprung (framförallt från Chile och Sverige). Jag har även en helt ny kunskap och förståelse för invandrare efter att rent ut sagt: pratat med dom! Kunskap har jag fått genom ämnena jag läste (Matte C, Historia A och Pedagogiskt ledarskap) där vi gjorde både egna arbeten om allt mellan himmel och jord, och även genom vanlig läsning i böcker. Ex. gjorde Daniela ett arbete om Amnesty, genast började vi diskutera frågan om varför dom ska lägga sig i invandrarfrågan i Sverige. Svaret är enkelt: för att dom jobbar med mänskliga rättigheter. Såklart kritiseras Sverige över invandringen. Men vi tillåter i alla fall invandring. Andra länder som inte har lika öppen invandring som Sverige, kritiseras såklart för detta av Amnesty.


Slutsats: Vi börjar i fel ände. För att minska invandringen till Sverige ska vi inte "stänga gränserna", snarare tvärtom! Vi måste påverka andra länder att öppna sina. På så sätt finns det fler möjligheter för flyktingar att ta sig till ett annat land, alla "samlas inte i Sverige" och invandringen till Sverige minskar automatiskt.

Inte en lätt uppgift men det är så det måste göras för att ändå ta vara på de mänskliga rättigheterna.


Vad tänker du på när jag säger ordet "invandrare"?

Fundera på det så får det bli nästa ämne en annan dag.

Kramar /Anna

Tidigare månad - Senare månad
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se