Igår åt jag 200g chips och drack ett glas läsk. Fick jättedåligt samvete över att jag ätit mer än mina tillåtna kalorier, så jag gick ut. Var ute i ca 45 min och varvade rask promenad med JOGGING!! Flera år sedan jag joggade sist.. måste varit på gymnasiet senast. Men jag orkade faktiskt mer än jag trodde. Slutade med att jag överskridit ca 7 kalorier så jag blev nöjd igen. Vägde mig idag igen och har totalt gått ner 1,2 kg på 7 dagar.

Började fundera över detta med dåligt samvete. Jag fick dåligt samvete över en rätt simpel sak om man jämför med t.ex Hitler. Hade han något samvete överhuvudtaget?

Jag har lättare att älska än att hata. Att älska är något vackert, svårt och starkt. Att hata är ännu starkare men lättare. Man kämpar inte för att kunna hata någon, däremot kämpar man för att INTE hata. Jag använder sällan ordet hata. Jag kan ogilla människor men det finns ingen som gjort mig så illa att jag hatar någon. Jag hoppas att ingen gör mig (och inom mig inkluderas min familj) så illa att jag börjar hata. Det finns för mycket hat i världen.

Känslor och samvete hänger ihop. Jag fick dåligt samvete gentemot mig själv- för jag gjorde inte det jag lovat mig. Talar man illa om någon kan man få dåligt samvete gentemot personen man talade om. Men kunde Hitler, med sitt hat han spred, någon gång känna dåligt samvete? Han borde ju kunnat älska eftersom han gifte sig, om dom inte hade ett kärlekslöst förhållande men det betvivlar jag. Han fick Eva Braun att begå självmord, sin fru, utan dåligt samvete? Jag kan inte tro det, inte ens om självaste Hitler! Han hade nog inte dåligt samvete gentemot judar och andra människor som inte var värda lika mycket i hans ögon, men mot de människor han älskade måste han haft samma känslor som vilken annan människa som helst.. Eller kan man vara så psykiskt störd att man inte kan känna det mot dom heller?

Jag kanske är naiv, men jag vill tänka gott om de flesta människor jag möter. Vi har redan tillräckligt mycket hat i vårt samhälle, jag vill bidra så lite som möjligt till det. Jag är optimist. Jag vill omge mig av människor som får mig att må bra, och förhoppningsvis mår dom bra av att vara med mig. Jag tror man tjänar på att utstråla positiv energi och detta leder till nästa ämne jag vill ta upp, nämligen tro.

Tror du på någon form av högre makt? Eller andar? Vad får dig att tro? Måste vi uppleva för att tro? Och vad händer då efter döden?

Kom ihåg att detta inlägg INTE baseras på någon form av fakta, endast mina egna funderingar.

Trevlig kväll!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senast jag skrev ett inlägg var nyårsafton 2015, alltså lite mer än ett år sedan. Egentligen är det väl inte så mycket som hänt, livet kretsar kring familj och jobb för det mesta.   I höstas började Maxen 1an, det var väl troligtvis vår familjs s...

idag är det sista dagen på 2015 och jag kan sammanfatta året med att jag är precis där jag vill vara. Jantelagen- släng dig i väggen, det är JAG som gjort att jag är där jag är. JAG har påverkat det som går att påverka: Jag avslutade mina studier, f...

.. Och här är det fortfarande tomt på ljusstakar och pynt! :/ Vi som brukar pynta i god tid innan första advent eftersom julen är så mysig. Har inte hunnit nånting än då jag varit på utbildning i Stockholm i tre dagar och jag vägrar låta Niklas pynta...

Förbereder så mycket jag kan innan jag påbörjar min anställning. Jag har anmält medlemsskap till facket och a-kassan. Jag valde Jusek efter lite jämförelser på nätet och samtal med Sofie från min klass. Det blir nog bra. Jag har äntligen tagit tag i ...

Den 14e oktober påbörjar jag min anställning på arbetsförmedlingen kundtjänst i Söderhamn. Jag är så glad och förväntansfull! Jag tror att arbetsförmedlingen är exakt rätt ställe för mig att vara på nu efter studierna. ...