Här ligger jag i sängen med influensa. Varit sängliggandes en vecka och rådgivningen sa att jag kunde räkna med en vecka till. Tycker synd om mig själv men det finns människor som drabbas av en betydligt större olycka än jag..

Jag överlever influensan, för jag är ung och frisk i övrigt. Finns människor som inte överlever influensan. Finns människor som inte överlever cancer. Finns människor som inte överlever en bilfärd. Finns människor som inte ens överlever sin tid i magen.

Detta inlägg kommer träffa vissa vänner/bekanta i min närhet. Jag hoppas ni inte tar illa upp, i så fall vill jag att ni kontaktar mig så tar jag bort inlägget. Det är i all välmening jag skriver, för jag tänker mycket på er och det ni råkat ut för, det vill jag att ni ska veta.

En ung kille förlorade tidigt sin pappa i cancer, senare förlorade han även sin mamma. Han var inte ens myndig innan han blivit föräldralös. Jag är otroligt glad att han har sin syster och jag hoppas han förstår att jag, och hela min familj, bryr oss om honom och önskar honom allt gott i livet. Han är en driven kille som går sin egen väg. Jag tror han kommer uträtta stordåd i sitt liv.

Jag glömmer aldrig när vi fick reda på att hans pappa dött. Jag läste tidningen, och även dödsannonserna. Kände igen ett namn och såg även att han var ungefär i mammas och pappas ålder. Kom på att vem personen var, men det kunde väl inte stämma? Berättade för mamma och frågade om lillebrorsan visste (eftersom det är hans kompis pappa). Vi blev lika chockade allihopa. Men det var sant.

Samma kille förlorade senare även sin mamma. Jag tänkte: "Gud, vad skulle jag göra utan mina föräldrar!?".

Jag vet ett par, varav tjejen är lika gammal som mig, som förlorat två barn. När hon förlorade första barnet var jag själv gravid. Jag skämdes över min mage när jag träffade henne. Blev nog lite extra nojjig över att något skulle gå fel för oss, med tanke på vad som hänt dom. Det kan ju hända vem som helst. Fick höra efteråt att det gick hemska rykten om att hon självmant skulle ha skadat sitt barn, vilket absolut inte var sant. Det vet alla som känner dom. Blev arg över att deras barns tragiska öde, skulle bli någon form av smutskastning av föräldrarna. Som att dom inte led nog ändå. Hur kan folk vara så elaka?

Hon fick senare ett barn som det gick bra med.

Förra året skulle deras barn få ett litet syskon. Jag och min syster träffade dom dagen innan hon skulle undersökas, hon berättade att hon skulle tvinga läkarna till igångsättning innan veckan var slut. Allt verkade bra.. Barnet dog, för att läkarna gjort fel. Jag grät floder. Jag tyckte det var så otroligt hemskt att samma familj drabbats av samma enorma förlust av ett barn, IGEN! Som att inte en gång var svårt nog.

Och som att inte detta var nog, så fortsätter olyckan drabba dom. Hunden och nu en släkting. Vilket jävla helvete. Jag är så imponerad över att ni orkar överhuvudtaget! Jag förstår att vissa dagar är svårare än andra, men ni gör det. Och fastän livet verkar piss, så tror jag att det kommer komma något gott ur det. Ni har ett barn som är väl värt att lägga all tid och kraft på. Ni berättar, ni pratar, ni orkar vara sociala och jag hoppas ni lyckas driva Gävle sjukhus till vansinne så kanske en förändring sker. Jag tror det är viktigt att prata om sina erfarenheter, stora som små, så folk får veta, så folk kan förstå. Och (tyvärr) även för att undvika elaka rykten.

Jag kommer aldrig att förstå varför vissa människor/familjer ska vara så olycksdrabbade. Men som sagt så tror jag att det kommer något gott ur det.. så småningom.

Ni ska veta att jag tänker på er, ofta. Jag önskar att ni finner kraft i dom svåra stunderna och att ni får den lycka ni förtjänar.

Nu ska jag fortsätta kurera mig så trevlig eftermiddag på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senast jag skrev ett inlägg var nyårsafton 2015, alltså lite mer än ett år sedan. Egentligen är det väl inte så mycket som hänt, livet kretsar kring familj och jobb för det mesta.   I höstas började Maxen 1an, det var väl troligtvis vår familjs s...

idag är det sista dagen på 2015 och jag kan sammanfatta året med att jag är precis där jag vill vara. Jantelagen- släng dig i väggen, det är JAG som gjort att jag är där jag är. JAG har påverkat det som går att påverka: Jag avslutade mina studier, f...

.. Och här är det fortfarande tomt på ljusstakar och pynt! :/ Vi som brukar pynta i god tid innan första advent eftersom julen är så mysig. Har inte hunnit nånting än då jag varit på utbildning i Stockholm i tre dagar och jag vägrar låta Niklas pynta...

Förbereder så mycket jag kan innan jag påbörjar min anställning. Jag har anmält medlemsskap till facket och a-kassan. Jag valde Jusek efter lite jämförelser på nätet och samtal med Sofie från min klass. Det blir nog bra. Jag har äntligen tagit tag i ...

Den 14e oktober påbörjar jag min anställning på arbetsförmedlingen kundtjänst i Söderhamn. Jag är så glad och förväntansfull! Jag tror att arbetsförmedlingen är exakt rätt ställe för mig att vara på nu efter studierna. ...